Reflektioner över samhällsutvecklingen!

Vem skapar ett samhälle? Är det medborgarna eller politikerna? Vi väljer de politiker som vi vill ska skapa och styra vårt samhälle. Indirekt är det vi medborgare som bygger samhället. Det bygger på en samverkan mellan samhällsmedborgarna och politikerna. För detta krävs kunskap. Först och främst att vi kan läsa och förstår ordets makt. Vi ska också kunna räkna för att klara en hushållsekonomi likaså skriva för att bejaka våra skyldigheter och  rättigheter.

Alla människor på vår jord har inte samma möjligheter i dag. Vilken betydelse har det för oss som bor i ett  fritt och demokratiskt i-land? Kan vi i ett land som är mer sekulariserat än något annat land förstå religionens betydelse för människor i länder där den har en stort inflytande i deras vardag? Är det vår törst efter natur-och samhällsvetenskap som gör att många av oss anser att vi inte behöver religionen?

Min mor och hennes föräldrar växte upp i ett Sverige som var mycket fattigt. Deras fritidssysselsättning var att gå till frikyrkan och sjunga och höra guds ord.Det var stor skillnad på fattiga och rika. Det fanns ingen socialtjänst som skulle tillvarata människors rättigheter. Det var fattigvårdsnämnden, barnavårdsnämnden och nykterhetsnämnden. De hade stor makt över medborgarna. Åtminstone över de fattiga. Min mor har berättat hur hennes lillebror en gång tog ett äpple från ett stånd på torget. Ett par personer från barnavårdsnämnden kom och knackade på deras dörr och bad att få prata med lillebror. Damen med den stränga uppsynen smällde honom på fingrarna och frågade om det gjorde ont på fingrarna då han stal äpplet.

Mormor dog då min mor var 13 år och hennes lillebror var några år yngre. De var många barn i familjen och det var nog inte lätt att få dagens matsedel att räcka så att alla blev mätta.

Detta utspelades i början av 1900 talet. 1981 fick vi i detta landet en socialtjänstlag som omfattade alla områden, både barn, nykterhet och fattigdom. Nu fick man en samsyn på människan. Tanken var att individen skulle sättas i främsta rummet. Myndighetsutövningen skulle inte ske över huvudet på medborgaren utan i samverkan. Då alla ben är undansparkade för individen ska socialtjänstlagen träda in. Man behövde inte längre vara utlämnad till överhetens godtycke.

Hur kom vi fram till ett sådant synsätt. Var det genom medborgarnas egen kraft eller var det genom att politikerna som vi valde såg behovet av att ge människor mer inflytande. Själv tror jag att det var människors kraft att upptäcka sin egen potential som bar frukt.

Under min första yrkesverksamma tid under -70 och -80 talet som ålderdomshemsföreståndare träffade jag många ur min mor -och farföräldras generation. Det var de som bodde på ålderdomshemmet då. Att lyssna på deras berättelser fick mig att känna en oerhörd tacksamhet och insikt om att det inte bara handlar om teoretiska kunskaper för att bygga ett samhälle. Att förvalta sunt förnuft och ett kärleksfullt förhållande till livet, utan hat,svartsjuka och avundsjuka är en viktiga grundsten för ett bra liv.

Många av den generationen hade tillhört en fattig och barnrik familj som hade arbetat som lantarbetare hos någon storbonde. Jag har också träffat Sveriges sista officiella luffare. Han försörjde sin familj genom att vandra runt i landet och erbjuda tjänster av olika slag.Han hade skrivit en dagbok som var spännande att läsa. Ibland berättade någon av de boende att de blivit placerade hos en familj då föräldrarna inte kunde försörja dem.  Den familj som begärde minst från fattigvårdsnämnden fick henne/honom. Sedan var det ett hårt arbete, ofta hugg och slag som väntade.Trots detta var dessa människor glada, tacksamma och kärleksfulla som äldre personer. Ingen bitterhet fanns.

Det var lärorikt för yngre personer att lyssna på deras berättelser. Ofta såg jag  till att PRAO- elever på ålderdomshemmet, fick umgås med dessa personer, för att få ta del av deras berättelser. Ungdomar födda i slutet av 60-talet hade svårt att förstå arbetsmiljön för människor som var verksamma under slutet av 1800 talet och första delen av 1900 talet. Det känns som det är på stenåldern men det är faktiskt fyrtiotalisternas  mor-och farföräldrar.

Är det den generationens kamp för levebrödet som bidragit till det vi har i dag? Klart att det är. Utan dem hade vi inte varit vad vi är i dag. Deras vilja att kräva ordentliga bostäder med bad -och tvättmöjligheter för barnfamiljer och rätten till utbildning  oavsett social status har format vår utveckling. Sedan har politikerna skapat regelverket och  möjligheterna.

Jag minns när min egen far blev skyddsombud på sin arbetsplats och fick åka på utbildning. Folkbildningsförbunden blomstrade. Fackföreningarna var starka på arbetsplatserna. Detta var –60 tal. Kollektivtänkandet var stort och det fanns pengar i statskassan. Arbetsinvandringen från Tyskland, Italien, Grekland och Jugoslavien var stor. Alla hade ett arbete att gå till. Ungdomar var lärlingar och det fanns en yrkesskola för dem som ville lära sig ett praktiskt yrke.

Jag växte upp i Malmö under den tiden. Alla blev konfirmerade och vi dansade i Folkets park med de artiga och trevliga pojkarna från södra Europa. Ingen flicka blev kallad för hora.Vi mötte dem på stan och på stamfiket “Mitt i City”. De hjälpte till att utveckla industrin. De fanns på Kockums skeppsvarv, Trelleborgs gummifabrik och en hel del byggföretag. Många blev kvar i Sverige andra återvände till sina hemländer. En av mina söners svärföräldrar tillhör de som blev kvar. De har ett bra liv  och reser ofta till sitt forna hemland och hälsar på släktingar.

Samhällets hjul rullade på och reform efter reform sjösattes. Vi blir så omgärdade av samhälleliga reformer så vi behöver inte längre varandra. Vi är oss själv nog. Många av oss har begärt utträde ur svenska kyrkan och blivit sekulariserade. Du har inte längre ansvar för dina gamla föräldrar. Den lagliga skyldigheten är borttagen på gott och ont. Vi är inte längre beroende av varandra. (TROR VI) Vi är istället misstänksamma mot varandra.Den tid vi lever i påverkar oss.

Förändringar i olika sociala system styrs av ekonomin och inte av människors behov. Socialtjänstlagens tolkning har förändrats över tid. Det är inte lika lätt att få ett bistånd i dag som förr. Hur långt kan en marknadsekonomi utvecklas innan sinuskurvan vänder nedåt? Hur påverkar detta ett samhälle som vårt? Börjar vi om igen? Kommer det att finnas en elit och en underklass i framtiden i vårt land? Eller är överlevnaden allas inre förmåga att utveckla strategier? Tro på sig själv, att jag kan och att alla kan bidra med något som skapar förutsättningar, för ett civiliserat samhälle utan hat, hämndbegär och destruktivitet.

Jag tror på ett öppet och fritt samhälle, där vi alla har en vilja och kunskap att skapa förutsättningar att utveckla det.

Med följande lilla historia vill jag visa på värdet av vilja , sunt förnuft och kunskap.

 

Tre män var på en skogstur när de plötsligt kom till en stor, brusande älv.
De måste komma över till den andra sidan men hade ingen aning om hur de skulle kunna klara av det..

Den förste mannen bad ,” ge mig styrka att korsa den här älven!"
- Och Pang! så gav kraften honom starka armar och ben så att han kunde simma över älven på två timmar, efter att nästan ha drunknat flera gånger.

Då sa näste man: "Ge mig styrka och verktyg så jag kan korsa den här älven!"
- Och Pang! så gav kraften honom en roddbåt och han klarade av att ro över älven på en timme, även om båten var på väg att välta flera gånger.

Den tredje mannen hade sett hur det hade gått med de två andra, så han bad också en bön: "Ge mig styrka, verktyg och intelligens så jag också kan komma över älven!"
- Och Pang! så förvandlades mannen till en kvinna. Hon kollade kartan,
gick några meter uppför älven och promenerade över bron.

Som sagt för att lyckas i livet krävs kunskap, hjärtat på rätt ställe och sunt förnuft!