Kunskap bygger broar!

Under 6 år arbetade jag på Patientnämnden som är en myndighet där man kan framföra klagomål på hälso- och sjukvården i kommun och landsting. En anna viktig funktion är att rekrytera och förordna stödpersoner (medmänniskor) till de som är dömda till rättspsykiatrisk vård (LRV) eller psykiatriskt tvång (LPT). Den lagstiftningen kom till i början av 90-talet. Ingen skulle vistas på ett sjukhus under tvång utan insyn från någon utifrån.
Vårdas man på ett rättspsykiatriskt sjukhus (LRV) är vistelsen i genomsnitt 5 år. De som finns där har begått ett brott men har en psykisk störning eller sjukdom så de inte kan sitta i vanligt fängelse utan döms till vård.
Den andra gruppensom vårdas enligt (LPT) är de som tillfälligt hamnar i en situation då de är en fara för sig själv och att det är oundgängligt att de behöver vård.
Att vara en stödperson (medmänniska) som kommer på besök och fikar eller om patienten får tar en promenad på sjukhusområdet är oerhört betydelsefullt för patienten. För att möta patienten förutsättningslöst måste stödpersonen vara nollställd. Inte ha några fördomar. Vad den rättspsykiatriske patienten hade gjort är ovidkommande. Detta gör att stödpersonen är i behov av handledning och utbildning för att ha ett bra förhållningssätt.
Det finns blandade nationaliteter på de rättspsykiatriska sjukhusen precis som i samhället. Det är viktigt att dessa patienter inte blir isolerade utan kan få möjlighet till tolk och en stödperson som talar deras språk.
Flera gånger om året träffas samtliga handlägare i Sveriges patientnämnder oftast i Stockholm likaså gör stödpersonerna.
Många av stödpersonerna som jag hade kontakt med kom från Marocko, Iran, forna Joguslavien eller Finland. Det som fascinerade mig var med vilken lätthet vi kommunicerade och delgav varandras erfarenheter.
2006 erbjöds alla frivilliga samhällsarbetare som stödpersoner kan betraktas som en utbildning som skapade reflektioner om det mångkulturella samhället. Det var ett projekt som syftade till att öka intresset för stödpersonsverksamheten och speciellt hos personer med utländsk bakgrund. Man utvecklade modeller för hur stödpersoner lätt kan få information om olika kulturer och religioner för att lättare integrera patienter med olika etniska bakgrund och sprida rätten till stödperson till dessa.
Ansvarig för projektet var Isabella Canow fil.magister i statsvetenskap och fil.kand. i kriminologi, på uppdrag av Riksförbundet för frivilliga samhällsarbetare (RFS), psykiatriprojektet 2004-2007. Isabella Canow är också författare till boken " Under samma tak, men på olika plan". Den kan beställas hos RFS. info@rfs.a.se.

Boken kan tjäna som handbok åt människor som vill lära mer om olika religioner, kulturer, människors tankar och erfarenheter m.m. Detta är ett tydligt exempel på hur kunskapen kan öka förståelsen för olikheter bland oss människor. Oftast tiger de goda exemplen. Därför skriver jag om detta i min blogg.
I Sverige har vi 21 län och i varje län finns en Patientnämnd med uppgift att rekrytera stödpersoner. Det finns då ca 400 stödpersoner som har denna kunskapen. Dessutom en hel del andra samhällsarbetare inom frivården och socialtjänsten. Vilken resurs att använda i t.ex. studiecirkelverksamhet för att fånga upp människor och sprida denna kunskap.

En droppe, droppad i  livets älv,
har ingen kraft till att flytta själv.
Det ställs ett krav på varenda droppe.
Hjälp till att hålla den andra oppe!
(Tage Danielsson)