Lex Emil!!!!!!!!!!!

Att vara gris i juletid har aldrig varit roligt för då är rovdjuret människan som värst. De ska ha skinkor och revbensspjäll tills magarna står i fyra hörn. Undrar om de skulle tycka att det var lika mumsigt efter besök i de stordriftsstallar som föder upp grisarna till slaktvikt. Själv har jag tappat aptiten. Jag är inte vegeterian men funderar skarpt på det.

Jag förstår att grisarna inte kan ha det som Emils griseknoe som gick ute i det fria och bökade och åt jästa körsbär och blev full. Men kan vi inte bete oss anständigt mot de som blir "julskinka". Läser med vämjelse hur en del uppfödare missköter sina grisar.
En grisbesättning på över 5000 tusen djur är inte försvarbart. Då är det bara ekonomisk vinning som gäller och inte djurens väl. Hur väl det nu kan bli att leva sitt liv i stallar.

I yngre dagar var min käreste djurskötare och skötte ca 2000 grisar tillsammans med en avbytare. Från betäckning till slakt. Suggorna var friska och såg mysiga ut där de låg i boxen med sina små kultingar. Regelbundet kollades boxarna så att det inte låg döda grisar. De suggor som var avvanda (sinsuggor) fick komma ut i en hage i anslutning till stallet. Där kunde de vältra sig i en gyttjepöl och rensa borsten från kvalster.

Galtarna som var stora bjässar hade mycket strö för sysselsättningen och för att de inte skulle bråka med varandra. En av dem var mycket personlig och ville gärna snusa. (riktigt snus)
Slaktstallet där grisarna gick och växte till sig innan det var dax för slakt besökte jag inte så ofta. Jag tyckte att det var makabert att klia dem bakom örat och prata med dem i väntan på att slaktbilen en vacker dag skulle komma och köra dem på deras sista resa.

Något som jag minns och som jag tröstade mig med var att innan slaktbilen kom och körde iväg dem hade de haft ett anständigt liv. Lokalerna var rena  likaså djuren. En och annan svansbitare förekom då det blev förbjudet att kupera grisens svans.

Sjuka och skadade grisar flyttades tills de var friska eller nödslakt. Jag minns hur vi ( jag var ofta med) ibland matade små kultingar som var för små, sk "pellegrisar", för att hålla sig framme för att dia tills de hade växt till sig och tog för sig mer.

Jag tycker att djuruppfödarna ska  bli certifierade om de sköter sin djurhållning och lever upp till lagstiftningen. I affären ska det finnas en stämpel på de produkter som kommer från dessa gårdar.

Jag tycker att vi ska införa Lex Emil. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet och borde anställa djurskyddsombud. De som arbetar i stora besättningar och märker att de inte kan leva upp till lagstiftningen på grund av för lite personal eller att någon djurskötare tappat perspektivet på sin uppgift ska anmäla dit.Man ska kunna ringa länsstyrelsen och höra vilka uppfödare som har flest Lex Emil. Det ska vara offentlig handling.