Behov kontra begär?

Nu är glada julen slut! Vi svenskar har handlat för ca 61 miljarder kronor inför julfirandet. Det är ca 1,8 miljarder mer än föregående jul. Det är 61 000 miljoner kronor på ca 9 miljoner invånare.
Det är ca 6 700/individ. Fattiga? Javisst finns det fattiga i vårt land. Men det beror på hur man räknar och i vilket ekorrhjul man fastnat.
Låt oss fantisera en stund och tänka vad som skulle hända om vi varje gång när vi ska handla ställer oss frågan behov eller begär? Hur mycket skulle vi då köpa? Med vi menar jag människorna som lever i I-länderna. Vad skulle hända om vi började att ha en köksträdgård (krukor) i varje hem och köpte våra kläder i second hand eller på bytesmarknad?

Började att arbeta kortare dagar för att skapa arbetstillfällen för fler? Vi tar oss en funderare över vad politikerna menar med välfärd-välstånd. Ribban skulle definitivt sänkas då det gäller välfärden men säkerligen höjas då det gäller välstånd ( enligt mig våra mentala förutsättningar) Det skulle vara status att inte vara beroende (ha begär) av dyra prylar, resor och kläder.
När barnen kommer tillbaka efter jullovet borde det vara välstånd och status att säga, i år har jag fått glädje och gemenskap i julklapp. Vi lekte och sjöng tillsammans. Ingen bråkade eller slog på varandra. De som precis skulle räkna upp alla prylar det fått eller resor de gjort skulle snubbla över orden och tystna.

Tänk om  vi kunde bli lika duktiga på att leva så som vi börjat att bli att källsortera. Då kunde vi få tid att lära känna oss själv.Finna glädje i att bara sitta och vända blicken inåt. Det skulle naturligtvis ta tid innan vi alla klarade av att våga se på oss själva. Finna delar av vår hjärna som vi inte utnyttjar. Många av oss skulle längta efter sina begärliga prylar och tycka att livet blev tungt att leva men i det långa loppet skulle vår jord må bra och därmed vi också. CO2 skulle sannerligen sjunka.

Men är detta möjligt för alla utom för några? Självklart skulle många handelsmän stå utan kunder och få stänga sin verksamhet. Speciellt de som säljer saker som man absolut svarade begär om man ställde frågan behov eller begär. Likväl lever många människor i världen ett liv efter endast de primära behoven och enligt forskningsrapporter säger sig vara lyckliga. De har tak över huvudet, mat för dagen och en gemenskap. Ja, jag vet att många svälter och är utsatta för despoter som omintetgör deras möjlighet till ett tryggt liv. Men om vi alla ändrade livsföring så skulle de som saknade skolgång, inkomst och därmed försörjningsmöjlighet få resurser. Är det en utopi? Allt är möjligt bara man vill!

GOTT NYTT ÅR!
Låt varje kväll levas som om den vore vår sista och varje dag som om den vore vår första i vår tafatta och knäppa värld. (denna sista tanke tagen från Eduardo Galeanos författarskap).